VINNARE AV IRONMAN KALMAR 2019! Sweden Runners ledare Jessica Pariola Fridlund!!!

Vi vill börja med att säga STORT GRATTIS Jessica till en helt fantastisk prestation!!!!

Nedan delar Jessica med sig av den stora dagen!!

Så var dagen kommen, dagen då årets huvudlopp skulle genomföras. Åkte upp på torsdagen för registrering och racebriefing. Spenderade fredagen åt att checka in cykeln och påsarna med lite av grejerna.

Lördag och raceday… kl 4 ringde klockan, en liten stund senare gick jag upp för samma frukost som alltid: vitt bröd med smör och nutella. Blandade mina flaskor, såg till så jag hade allt innan jag runt 5.30 begav mig till växlingsområdet. En promenad på ca 3 km, perfekt för att få igång benen lite samt lyssna på peppande musik. Väl framme packade jag ner det sista i mina påsar och satte flaskorna på cykeln innan jag begav mig till starten. Svepte där en flaska Vitargo. Kl 7 gick starten och eftersom jag stod långt fram i startfältet så kom jag iväg strax därefter.

3860m sim var det första som skulle avverkas. Förra året var det kaos mer eller mindre hela simmet så jag var inställd på samma i år. Men tack och lov var det raka motsatsen. Inte alls en massa tokiga människor som drog i benen och skulle simma över en. Fick omgående en bra känsla. Började “lugnt” för att komma in i rätt andning. Det är svårt att hålla koll på vilket snitt man har eftersom gps:en failar så pass ofta i vattnet, men det satt flaggor ute när man hade simmat 1000,2000 och 3000m, vilket gjorde att jag kunde hålla koll på totaltiden i vattnet och därmed ett ungefärligt snitt. Efter 1000m var jag förvånad över hur snabbt det gick och valde att hålla samma tempo nästa 1000m. Efter 2000m ökade jag (inbillar jag mig iaf :)) Hittade inte direkt några bra fötter att ligga på, så simmade själv och försökte jaga ikapp de som låg en bit framför. Upp på rampen ur vattnet, förvånad över hur snabbt det gick. 55.54 och framförallt 4 min snabbare än förra året. Bra start!

Första växlingen flöt på smärtfritt och tog 2 min 19 sek.

Så var jag uppe på cykeln för 18 mil och begav mig mot Öland. Fick direkt en bra känsla, vilket är väldigt viktigt! Över Ölandsbron och sen väntade 6 tuffa mil. Vinden hade ökat rejält och vi började med motvind. Försökte att hitta ett bra läge där jag inte brände benen samtidigt som jag ändå tog i för att inte tappa allt för mycket. Man får inte glömma att man har en mara att springa sen också  Efter 6 mil väntade 9 mil i bra vind innan de sista 3 också var riktigt tuffa. Då är banan dessutom betydligt mer teknisk. Längs med banan hörde jag några gånger att jag första dam, vilket gav extra bränsle. Alla hejade lite extra när man kom som tjej också, fantastiskt. Fumlade lite innan jag sedan var av cykeln och klockade sträckan på 5.15.32, 6 min snabbare än förra året. Nu hade jag bäddat för att ta mig under 10h! Men, det är på löpet det avgörs…

Andra växlingen flöt också på bra och tog 2 min.

Så var det dags för en mara. Börjar i mitt tänkta tempo och känner att jag gjort helt rätt på cyklingen. Men efter ca 5 km mår jag inte alls bra. Illamående och lätt yrsel gör att jag måste dra ner på tempot, annars känns det som jag ska spy och ev ramla ihop. Lyckas ändå hålla ett hyfsat tempo och sen går det lite i vågor. Ber en liten bön att jag ska hålla hela loppet och inte tappa allt för mycket fart. Jag vet att det kommer vara andra som springer fortare, så jag måste försöka hålla uppe farten. Matar på, bärs fram av den fantastiska publiken och vetskapen om att jag är första dam på banan. Dock kan fortfarande någon annan få en bättre sluttid, det beror på när man går i på simmet nämligen. Sista km ökar jag och tänker att nu kvittar det om jag mår dåligt, jag är ju snart i mål! Spurtar bäst jag kan sista biten genom stan, in på mattan och jo, jag är förste dam TOTALT. Inte bara i min ag utan totalvinnare! Löpet gick på 3.29.03, hade som mål att iaf ta mig under 3.25, men oavsett så var det 5 min snabbare än förra året. I mål var jag tvungen att sätta mig ner för att inte spy, innan jag gav en segerintervju. Därefter mådde jag ännu sämre, men efter en hel del dricka och efter jag suttit en stund så mådde jag betydligt bättre.

Totaltid: 9.44.45, snabbare än jag kunnat drömma om! Och totalvinnare alltså… Magisk känsla. Allt slit och pusslande gav ännu bättre resultat än jag nånsin kunnat tänka mig! Pb med 15 min och gott och väl under 10h! Att springa in på mattan till publikens jubel samtidigt som dom ropar ut att jag är vinnare… WOW!

En vinst innebär en biljett till VM på Hawaii, men jag tackade nej då jag har annat för mig till hösten (jobbrelaterat). Kommer fler chanser 

Jessica bloggar dessutom på vår samarbetspartner Multitriathlons blogg. Där ni kan läsa mer om hennes träning inför Ironman